Familjerätt - då känslorna kan påverka

Juridik är ofta - och ska så vara - stelbent. Det innebär att man på ett lättare sätt ska kunna skilja rätt från fel och därmed också kunna reda ut vem som är skyldig, vem som inte är det och huruvida det inträffade kan vara lagligt eller inte. Tydliga regler och paragrafer finns uppstaplade och underlättar för exempelvis en advokat eller en jurist i arbetet.

Dock: gråzonerna är extremt många och varje fall är unikt; det gör att allting öppnar upp för tolkningar. Om allt vore svart eller vitt så vore förmodligen alla jurister och vi skulle heller inte hamna i några problem gällande skuldfrågor.

Men, vi skulle även hamna i en synnerligen andefattig värld. Detta då allt - precis allt - skulle behöva märkas och paketeras med tydliga ja och tydliga nej för att vi ska veta vad som är okej och inte. Juridik, lagar och regler må vara stelbent - men det är aldrig tråkigt och det får aldrig heller bli känslosamt. Det senare innebär att man måste göra skillnad på känslor gällande person och vad som är rätt och riktigt. Ingen annanstans än inom familjerätt blir detta så tydligt och professionalismen så viktig.

Familjerätt rör upp stora känslor

Familjerätt handlar om ärenden och tvister som rör familjer. Det kan handla om allt från att upprätta ett testamente till att hjälpa till vid en bouppteckning eller bistå en klient vid en infekterad skilsmässa.

Familjerätt rör även exempelvis vårdnadstvister och en sådan ska vi titta närmare på här. Innan dess dock och det viktigaste: oavsett vilken gren av familjerätt man talar om så handlar det om extremt mycket känslor. En tvist om ett arv, en skilsmässa eller en vårdnadstvist tar fram det sämsta ur människor.

För en jurist som är verksam inom detta så handlar det om att vara professionell och kunna koppla bort sina egna, innersta känslor och stå upp för sin klient oavsett vad man kanske egentligen tycker och tänker. En vårdnadstvist kan skapa enorma känslor av vrede, av sorg och hjälplöshet: hur ska man som jurist kunna lämna detta bakom sig och återgå till den egna trygga vardagen? Helt lätt är det definitivt inte. Alla passar inte inom- och för familjerätt.

En vårdnadstvist kräver omsorg

Vi kan säga att det handlar om en vårdnadstvist i Stockholm där ett par alltså inte kommer överens om vårdnaden om sina barn. Båda har anlitat varsitt juridiskt ombud och vi tänkte visa på tre punkter som får sammanfatta vilken roll dessa båda kommer att spela för sin respektive klient:

  • Den professionella rollen: Det viktigaste är att juristen ser till att A) sin klient får vårdnaden om barnen eller B) får behålla densamma. Båda arbetar på olika sätt. Den ene försöker samla bevis, vittnesmål och uppgifter som kan visa varför den andre föräldern är olämplig som vårdnadshavare. Dennes juridiska ombud å sin sida samlar in likadana uppgifter som ska påvisa motsatsen.
  • Medling. En inledd vårdnadstvist behöver inte sluta i Tingsrätten. Faktum är att många av dessa tvister kan lösas inna och genom samarbetssamtal. I dessa spelar de juridiska ombuden en stor roll då de framför klienternas respektive krav, önskemål och synpunkter och därefter försöker - tillsammans med sina klienter och sakkunnigt folk från kommunen - hitta kompromisser. Man utgår alltid från att gemensam vårdnad är bäst för barnen; det innebär att man som jurist också kan försöka övertyga sin klient om att förlikas (om det finns utrymme för en sådan lösning vill säga).
  • Stöd. Den kanske viktigaste delen. En vårdnadstvist tar ofta lång tid och då den dessutom handlar om de som betyder mest i livet - barnen - så skapas ofta extremt känsliga situationer. Det kan komma smutskastning, hårda ord kastas och man kan bli beskylld för saker man aldrig gjort. Som juridisk ombud så måste man vara ett stöd för sin klient och vara en axel denne kan luta sig mot (och gråta ut mot). Det är en del av familjerätt som tydligt skiljer sig från andra grenar på det juridiska trädet.

Mer om familjerätt: https://www.familjerättstockholm.com.

14 nov 2018